Ett CFD-kontrakts egenskaper (del 2)

Övernattränta
Övernatträntan eller så kallad funding rate är den egenskap som har störst betydelse för den investerare som vill initiera mer långsiktiga positioner i CFD-instrument.

Som namnet antyder är detta en ränta som CFD-leverantören drar från ditt handelskonto när du ligger kvar på en position övernatt. Villkoren för detta varierar oerhört från leverantör till leverantör och därför bör du undersöka detta närmare om du har för avsikt att ligga övernatt.

Säg till exempel att du har 10 000 kronor på ditt konto och du har köpt CFD i Ericsson till ett underliggande värde av 100 000 kronor (se del 1 av denna serie för en förklaring om vad jag menar med underliggande värde och hävstång). Detta betyder att du har ”belånat” din depå med 90 000 kronor. Vissa leverantörer säger då att de tar ut en ränta på det lånade kapitalet motsvarande gällande riksbanksränta plus 2 %. Om då räntan hos riksbanken är 2 % tar alltså CFD-leverantören en årsränta om 4 % på de 90 000 kronor som du har ”lånat”, alltså ungefär 10 kronor per natt.

Varför gör CFD-leverantören detta? Det finns två orsaker, den första är den enkla anledningen att de har hittat en möjlighet att tjäna extra pengar på varje position. Den andra anledningen är att CFD-leverantören kanske måste belåna sin egen depå om denne vill hedga din position på börsen och då i sin tur får betala ränta till sin mäklare.

Vissa leverantörer har nu börjat ta bort räntan eftersom det naturligtvis resulterar i fler kunder då räntan på positionerna gärna är något man slipper ifrån.

/Stefan WillebrandOvernight funding rate

Overnight funding rate is a property that has a powerful implication for the investor who wants to trade long term.

As the name suggests this is an interest rate that the CFD-provider charges your trading account when you hold a position overnight. The terms for this vary considerably between providers and thus you should look into this closely before you open an account if you want to trade long term.

Let’s have a look at an example where you have 10,000 SEK in your account and you buy CFDs of Ericsson with an underlying value of 100,000 SEK (read part 1 of this series for an explanation of what I mean with underlying value and leverage). This means that you have margined your trading account with 90,000 SEK. Some providers then add an interest rate to this amount that might correspond to the current national banks interest rate plus 2 %. If the current interest rate is 2 % the CFD-provider will charge you 4 % on the 90,000 SEK which it has lent to you meaning roughly 10 SEK per night.

Why do these providers charge the rate? There are two clear reasons; the first is the fact that they have found another way to make money from your trading account. The second reason is that the CFD-provider might want to hedge your position on the exchange and might have to lend funds from the providers broker to do this and thus has to cover this expense.

Some providers just began to remove these rates since they gain more customers by doing that and makes up for the lost income in spades.

/Stefan Willebrand

Ett CFD-kontrakts egenskaper (del 1)

Ett CFD-kontrakt har ett antal olika egenskaper som måste beaktas innan ett konto öppnas hos någon CFD-leverantör.

De stora delarna är hävstång, övernattränta (funding rate), spread och handelstekniska villkor.

Idag vill jag skriva om själva hävstången vilket är den egenskap som brukar få störst kritik.

Hävstång
Det första som traditionella banker och mäklarfirmor använder som ett argument mot CFD är att risken skulle vara stor eftersom instrumentet har en hög hävstång. Själv tycker jag att detta främst är en fördel eftersom kunden har en valmöjlighet att använda hävstång eller inte.

Ta följande exempel, Sven Svensson har ett konto med 10 000 kronor och vill hellre förvalta detta själv än att köpa en fond och hoppas på det bästa. Problemet är att han inte kan få så stor spridning eftersom det fasta courtaget på aktier blir för högt i % om han skulle köpa aktier i 10 olika bolag för 1000 kronor per position. Ett fast courtage på 50 – 100 kronor skulle betyda 5 – 10 %.

Sven kanske också vill vara relativt kortsiktig och endast inneha positioner i 3 – 5 dagar. Han kanske också är komfortabel med att riskera 2 % av sin totala portfölj per position.

Ta Ericsson till exempel enligt diagrammet nedan.

Sven tror här att Ericsson skall fortsätta uppåt och vill köpa vid 74,55 med en stop loss vid den blå linjen som befinner sig vid 70,85. Detta betyder en risk på 3,7. Eftersom Sven är beredd att riskera 2 % av sin portfölj betyder det en risk på 200 kronor (200 / 3,7 = 54). Om Sven skulle köpa 54 aktier i Ericsson skulle det kosta 4 023 kronor och han skulle binda upp 40 % av sin portfölj i denna affär trots att han inte riskerar mer än 200 kronor. Istället skulle Sven kunna köpa 54 CFD-kontrakt där en säkerhet på ca 10 % skulle krävas, alltså 402 kronor vilket betyder att Sven endast binder upp 4 % av sin totala portfölj och kan därför använda 96 % till andra investeringar och få en stor riskspridning.

Alltså, om den som handlar CFD är medveten om hur riskerna och hävstången skall hanteras skapar dessa instrument oerhört effektiva möjligheter.

Det totalt motsatta är Bengt Bengtsson som öppnar ett konto med 10 000 kronor och köper maximalt med Ericsson aktier vid 74,55 utan att tänka på risken och vart han skall gå ur positionen. Han kan då köpa 1341 CFD-kontrakt till ett värde av 100 000 kronor. För varje krona som Ericsson skulle gå ned förlorar Bengt Bengtsson 13,4 % av sin totala portfölj och en nedgång på 7,5 kronor betyder att alla pengar är borta.

Jag vill också understryka att handel med optioner kan ge en avsevärd högre hävstång och innefattar fler variabler som till exempel tidsvärden vilket gör dessa avsevärt mer svårbedömda. CFD-kontrakten har alltså fått oförtjänt dåligt rykte vilket jag anser späds på av traditionella institutioner som ännu inte vill acceptera dessa instrument.

/Stefan Willebrand 

A CFD-contract has a number of properties which has to be considered before opening an account with a CFD-provider.

The main parts are leverage, overnight funding rate, spread and technical trading terms.

Today I will write about leverage which is the property that seems to be the main target for criticism.

Leverage
The main reason that traditional banks and brokers use as a reason for not using CFDs is that the risk is too great since the leverage is high. I think that this is mostly a good reason for using CFD-contracts since the customer can decide if leverage should be used or not.

Look at the following example, Sven Svensson has an account with 10,000 SEK and rather wants to manage this himself than buying a fund and hope for the best. The problem is that he cannot achieve a good diversification since the fixed commission will be too high in percentage terms if he were to buy share of 10 companies with 1000 SEK per position. A fixed commission of 50 – 100 SEK would mean 5 – 10 %.

Sven might also want to be relative short term in his trading and not hold positions for a longer time than 3 – 5 days. He might also be comfortable risking a total of 2 % of his portfolio per position.

Let’s look at Ericsson in the chart below as an example.

Sven thinks that Ericsson will continue to rise and wants to buy at 74.55 with a stop loss at the blue line which resides at 70.85. This means a risk of 3.7. Since Sven would like to risk 2 % of his portfolio this means a total risk of 200 SEK (200 / 3.7 = 54). If Sven were to buy 54 shares of Ericsson it would cost him 4,023 SEK and would tie up 40 % of his portfolio even though he is not risking more than 200 SEK. As an alternative Sven could buy 54 CFD-contracts which would require a margin of 10 %, in other words 402 SEK which would only tie up 4 % of his portfolio and he could use the remaining 96 % for other investments and achieve a good diversification.

So, if the person trading CFD-contracts is aware of the risks and how the leverage should be used these instruments offer a number of very efficient possibilities.

The complete opposite of Sven is Bengt Bengtsson who opens an account with 10,000 SEK and buys the maximum amount he can of Ericsson at 74.55 without thinking about the risk and where to exit the position. He could then buy 1341 CFDs which would mean a value of 100,000 SEK. For each full point that Ericsson would drop he would lose 13.4 % of his total portfolio and a drop of 7.5 points would mean that he lost all his money.

I would also like to point out that options can offer a much higher leverage and involves more variables like time value which makes the whole instrument a lot harder to evaluate. CFD-contracts has received more criticism than they deserve which is fueled by traditional institutions that are yet to accept these instruments.

/Stefan Willebrand

Vad är ett CFD-kontrakt?

CFD betyder (Contracts For Difference) och låter mycket mer avancerat än vad det är.

Ett CFD-kontrakt är en spegel av den underliggande varan. Ta Ericsson som ett exempel. Om Ericsson B handlas på börsen med köpare vid 73 och säljare vid 73,25 tillhandahåller säkerligen en CFD leverantör ett instrument som då kallas Ericsson B CFD med köpare vid 72,95 och säljare vid 73,3. Alltså är köpkursen 0,05 sämre än vad den är på börsen och säljkursen är också 0,05 sämre än på börsen. Detta kallas för en spread och är ett av de sätt som CFD-företaget tjänar pengar på. Som kompensation för denna spread kan CFD-företaget tillhandahålla instrumenten utan något courtage.

Måste CFD-företaget lägga på en spread och i så fall varför? CFD-företagen måste inte alls lägga till någon spread och kan mycket väl tänkas tillhandahålla instrumenten till bättre priser än vad som existerar på börsen för att uppmuntra kunder att handla hos dem istället för på börsen. Oftast vill dock CFD-företaget lägga på en liten spread eftersom man då kan ta en så kallad hedge på börsen.

Vad betyder nu hedge? Om du köper ett CFD-kontrakt av ett CFD-företag betyder det att CFD-företaget är motpart och om du gör en vinst är det CFD-företaget som måste betala denna till dig och om du gör en förlust är det CFD-företaget som får denna. Detta betyder ju dock en risk för CFD-företaget som oftast har en begränsad kapitalbas och kan inte ta risken att alla kunder skulle tjäna på sina positioner på samma gång eftersom det egna kapitalet hos CFD-företaget då inte skulle räcka till att betala alla vinster. För kunden kallas detta för motpartsrisk.

Finns det alltså en risk för dig som kund? Helt klart. Vad händer om du har köpt 1000 CFD-kontrakt i Ericsson och tar hem vinst på säg 10 000 kronor samtidigt som CFD-företagets övriga kunder gör stora vinster och CFD-företaget inte har kapital nog att betala ut detta? CFD-företaget går då i konkurs och du får inte ut din vinst. I nämnda fall missar du ju bara en vinst men vad händer om du har blankat Ericsson aktier på vanliga börsen och sedan köpt CFD-kontrakt i Ericsson för att försäkra dig mot en kursuppgång? Helt plötsligt har du en förlust på börsen men eftersom CFD-företaget gick i konkurs fick du inte ut din vinst från din ”försäkring”.

De seriösa CFD-företagen har därför mycket hårda riskkriterier och får endast ha en egen risk på en viss procent av sitt kapital. När risken kommer över denna nivå måste CFD-företaget försäkra sig och går då till börsen för att köpa in sin position. För att CFD-företaget då skall tjäna något på din CFD-affär måste CFD-företaget ge en lite sämre kurs än vad som finns på börsen. Om du har köpt 1000 Ericsson CFD till 73,3 går alltså CFD-företaget till börsen och köper 1000 Ericsson aktier till 73,25 och tjänar 50 kr. Detta är naturligtvis sämre än att inte ta någon hedge på börsen och istället tjäna hela spreaden från 72,95 till 73,3 vilket betyder 0,35 och ger 350 kr i vinst. Bäst är alltså om CFD-företaget får in en köpare och en säljare på samma gång som tar ut varandra när det gäller risken.

Åter tillbaka till den första frågan, vad är ett CFD-kontrakt? I sitt grundläggande utförande är det alltså exakt samma sak som den underliggande varan men varierar utifrån att CFD-företagen applicerar varierande villkor vilket jag kommer gå igenom i nästa artikel.

/Stefan WillebrandCFD means (Contracts For Difference) and sounds a lot more complicated than it really is.

A CFD-contract is a mirror of the underlying financial instrument. Take Ericsson as an example. If Ericsson B is traded on the stock exchange with bid at 73 and offer at 73.25 I am sure that a CFD-company is offering a CFD called Ericsson B CFD with bid at 72.95 and offer at 73.3. This means that the bid is 0.05 worse than on the exchange and the offer is 0.05 worse than the exchange as well. This is called a spread and is one way that a CFD-company makes money. To compensate for this spread the CFD-company can offer the instrument without charging a commission.

Does the CFD-company have to add a spread and if so, why? A CFD-company does not have to add a spread at all and could very well offer the instrument with better prices than what is present on the exchange in order to attract customers to trade with them as opposed to the exchange. Most likely though the CFD-company wants to add a spread in order for it to hedge the position on the exchange and still make a profit.

Now, what is a hedge? If you buy a CFD-contract from a CFD-company it means that the CFD-company is the counter part to the trade and if you make a profit the CFD-company has to pay this amount to you. If you make a loss the CFD-company receives that amount as a profit. This possesses a risk for the CFD-company which usually has a limited amount of capital and cannot assume the risk that all customers would make profits at the same time. If this would happen the capital of the CFD-company would be depleted and not cover all the profits. For you as a customer this is called counterparty risk.

So, is there a risk for you as a customer? Most definitely. What if you bought 1000 CFD-contract in Ericsson and booked a profit of 10 000 SEK. At the same time all the other customers of the CFD-company makes profits as well. The CFD-company does not have enough capital to cover this and goes into bankruptcy which means that you will not get your profit. In this case you only missed out on a profit but what if you were short Ericsson on the stock exchange and you bought CFD-contracts as a hedge to insure against the share price going higher? Suddenly you have a loss on the exchange but since the CFD-company went into bankruptcy you will not get your profit from the insurance.

All serious CFD-companies utilize very strict risk criteria which only allows them to risk a certain percentage of their own capital. When the risk goes above this level the CFD-company has to hedge which they do on the exchange. In order for the CFD-company to make a profit on your CFD-trade the CFD-company has to offer you a worse quote than what is available on the exchange. If you bought 1000 Ericsson CFD at 73.3 the CFD-company can buy 1000 Ericsson shares on the exchange at 73.25 and book a profit of 0.05 per share or 50 SEK. Naturally this is not as good for the CFD-company as not having to initiate a hedge on the exchange since it would have made the whole spread, 73.3 – 72.95, which means 0.35 or 350 SEK. The best scenario for the CFD-company is if a buyer and a seller initiate the same position at the same time which mitigates the risk.

Let’s go back to the original question, what is a CFD-contract? In its purest form a CFD contract is the same thing as the underlying financial instrument but differs depending on the various terms that the CFD-companies attach to these products. I will go over these terms in the next article.

 /Stefan Willebrand

Vad är ”Nästa generations finansiella instrument”?

”Nästa Generations Finansiella Instrument” eller NGFI betyder för mig instrument som har fått sitt genombrott i olika delar av världen under de senaste fem åren. Dessa tillgångsklasser anses ofta vara mycket exotiska eller med andra ord mer avancerade än traditionella instrument som aktier och fonder.

Många anser också att vissa av dessa instrument är mindre seriösa vilket jag kan förstå men inte håller med om.

Ett exempel skulle kunna vara CFD-kontraktet vilket många tycker är ett oseriöst instrument. Jag undrar då vad skillnaden är på ett CFD instrument som tillhandahålls av en oseriös leverantör och en vanlig aktie som en oseriös mäklare försöker lura på sin kund (se filmen Boiler Room).

Alltså, det är inte instrumentet som är oseriöst utan snarare bör den stämpeln associeras med den som tillhandahåller eller säljer produkten.

Det finns många fördelar med NGFI och många fallgropar vilka jag kommer att belysa under de närmaste veckorna då artiklarna kommer att handla om alla dessa instruments egenskaper.

/Stefan Willebrand

“Next Generation Financial Instruments” or NGFI to me means financial asset classes which has had their breakthroughs during the last five years in various parts of the world. These assets are often viewed as very exotic or more advanced than traditional financial instruments like shares and funds.

Some view these instruments as less serious than traditional instruments which I can understand but I do not agree with that view.

An example would be CFD-contracts which are often viewed as not serious. I am wondering what the difference is between a CFD instrument that is offered by a less serious company compared to a regular share offered by a less serious broker trying to con a customer (see the movie Boiler Room).

To summarize, it is not the instrument that is less serious but rather the party that offers the instrument.

NGFI offers a number of advantages but also a lot of pitfalls which I will offer some light upon during the next couple of weeks where the articles will concentrate on the properties of these instruments.

/Stefan Willebrand

Storbankerna förtjänar inte dina pengar!

Idag vill jag ge er alla ett tips som med 100 % säkerhet kommer att generera pengar. Banksektorn har varit i stort sett oförändrad under en mycket lång tid där de stora aktörerna i stort sett har haft monopol på spararnas pengar. På grund av det har också räntorna på sparkonton varit usla och istället genererat riskfria intäkter för bankerna.

Under de senaste åren har nya aktörer dykt upp på denna hårt reglerade marknad och trängt igenom finansinspektionens ovilja att släppa in fler spelare.

Dessa nya aktörer ger en helt ok ränta och de omfattas även av den statliga insättningsgarantin vilken gäller 500 000 kr eller 50 000 EUR beroende på vilken siffra som är högst. Om du vill sätta in mer pengar än så rekommenderar jag att du öppnar fler aktiebolag och sätter in 500 000 kr för varje bolag.

Själv har jag idag påbörjat en flykt från storbankerna och till att börja med använder jag Marginalen Bank (www.marginalen.se) som ger 2 % på sitt sparkonto och 3 % på sitt stora sparkonto. Min storbank ger 0 % så genast börjar jag tjäna gratis pengar. Gör nu slag i saken och sluta ge bort dina pengar till storbankerna utan att få något tillbaka!

/Stefan WillebrandToday I want to give you all a tip that is 100 % safe and will generate money for you. The banking sector in Sweden has been very static for a long time where the large players have enjoyed a monopoly when it comes to your savings. Because of this the interest rates for savings accounts have been dismal and only produced income for the banks.

During the last few years new players have appeared on this tightly regulated market and managed to penetrate the unwillingness by the Swedish Financial Inspection to grant banking permissions.

These new players offer an ok interest rate and they are covered by the government deposit guarantee which covers deposits up to 500 000 SEK or 50 000 EUR, whichever is the highest number in SEK. If you want to deposit more money I recommend that you start additional companies and deposit 500 000 SEK for each company.

Today I began my flight from the big banks and to start with I am using Marginalen Bank (www.marginalen.se) which offers 2 % interest on the standard savings account and 3 % for the large savings account. My big bank offers 0 % so instantly I am making more money than I did yesterday. Now, go to action and stop giving away your savings to the big banks without getting anything back!

/Stefan Willebrand

5 orsaker att köpa US Dollar!

Den amerikanska dollarn har varit pressad under en lång tid och har nu nått en nivå då endast 5 % av aktörerna i marknaden är positiva till valutan. Man brukar säga att en botten är nära då procentsiffran går under 10 % så just nu är detta extremt.

För bara någon vecka sedan hade Dagens Industri också en artikel där de skrev att US Dollarn skulle vara svag en lång tid framöver… när hade de rätt senast?

Jag minns fortfarande när DI rapporterade hur säkert det var att äntligen investera i IT-bolag dagen innan börsen toppade år 2000 efter att ha varit negativa till dessa bolag under hela uppgången. Man kan utan att vara alltför kaxig säga att när till och med DI har uppfattat att det finns en trend då är det läge för den trenden att vända!

The US Dollar has been hit hard during the last number of months and has now reached a level where only 5 % of people are bullish. Usually when less than 10 % is bullish towards an asset a bottom is near and 5 % means an extreme.

Just a few weeks ago THE Swedish financial newspaper called “Dagens Industri” published an article saying that the US Dollar would continue to be weak for the foreseeable future…when was the last time that the DI got it right?

I still remember when the DI said that it was at last safe to buy shares of technology companies the day before the great stock market top in the year 2000. The DI had been negative towards the tech companies during the whole run up. Without going out on a limb you can say that when a trend is prominent enough for the DI to see it that trend is about to turn!